Få kan har undgått det faktum att igår var kvällen med stort K om man är en äkta schlagerfjolla. Nu är jag inte det, utan hade bara hört the Arks låt och såg ut som ett frågetecken när I glatt förklarade att Ukraina hade ett bra läge. En obligatorisk välkomsttequila som många gjorde sitt bästa för att slippa undan, men inte lyckades, sveptes innan alla gick lös på snacksen. Ett klassiskt snacksupplägg med chips, sombreros, grönsaksstavar, dip, nötter, kex, korv, bireost, luktaillaost, grissini och så mitt krav; Dumleklubbor. Och samtidigt som femton personer pressade sig in framför tvn för att följa finalen pluggade jag på redovisningen av de olika låtarna i Aftonbladet och noterade vilka som var förväntade kalkoner och vilka som var favoriter. Sen inleddes schalgertävlingen där det inte bara gällde att följa finalen utan även tippa 1an, 2an, 3an och jumbon. Jag lyckades pricka in 1an och 2an och trodde att mitt engagemang skulle ge utdelning, men I lyckades utan ansträngning pricka in både 1an, 2an och 3an. Och vann den åtråvärda Schlagerpapegojan. Sen kopplades singstar in och jag smet ut i köket och blandade rom och cola-drink en vääääääldigt lång stund, men inte tillräckligt för jag återvände in i rummet lagom för att se fyra snubbar med bar överkropp stå en millimeter från tvn och vråla samtidigt som de stampade takten. Hålet i min näthinna har inte läkt under natten, bilden är fortfarande glasklar. Sen gick ena mikrofonen oturligt nog sönder - hehum -, men då hade grannen under redan kommit upp och bett om en sänkning av ljudnivån. Hon måste trott att lägenheten invaderats av tondöva gnuer.
