Det är det där med lite mat och mycket alkohol

Under en trevlig lunch i lördags fick vi tipset att gå till ett litet ställe i Nyhavn och äta på kvällen för där får man blanda sin egen Irish Coffee. Där möts vi av en stilig kvinna i oklanderligt oskrynklig vit hovmästaroutfit. Hon rekommenderar ett glas Champagne med lavendelsmak [What?] och vi nickar. Här borde ni vara observanta på att jag och champagne inte är en perfect match. Sen kommer vår söta servitris och rekommenderar ett vin och vi säger att det låter bra. Och plötsligt står ett glas vin och ett glas champagne framför mig. Jag beställer den enda maträtt på menyn utan kött, en fisk. Och det är den minsta fiskbiten, upplagd på utskurna potatistärningar och bredvid två små rondeller en med pepparrotsnågonting och den andra vet jag inte och runt den lilla fisken är det utsirlat en mörk sås. Och jag börjar nästan fnissa när jag änker på min militärlillebror som snabbt skulle konstaterat att det där inte är riktigt mat och att han inte skulle bli mätt. Men det är gott och säkert den dyraste lilla fiskbit jag någonsin ätit. Sen beställer vi in den där Irish Coffeen som man ska blanda ihop själv. Och jag förstår plötsligt grejen med restaurangen. Lite mat, mycket alkohol. Då blir gästerna glada. Och Irish Coffeen blev bra och det var ju därför vi gick dit. Så mission accomplished.