Jag beundrar er, alla dagisfröknar och lågstadielärare. Ni är hjältar.
Det heter tydligen bara Lekhörna. Men till min glädje var det inte en enda knubbig treåring i närheten, däremot fem lite oproportionerliga fjortonåringar som brölade och blärpade hela vägen till Linköping. Det gick fint tills de började med mobilsignaltestande. Efter bytet till X2000 blev det mer party. På sätena framför två tjejer och på sätena bredvid två killar. Alla i åldern 2-5 år. Som små tindrande rosenknoppar satt de och målade och lyssnade på sagor.
Nej. Jag ljuger.
Som Tarzans apa hoppade killarna runt och satt mer i alla andras stolar än i sina egna. Krålade över bordet. Och när det blev olidligt tråkigt slogs de om färgpennorna. Skrek. Klädde av sig. Kletade godisklubba mot varandra. Sen skulle en av småtjejerna klättra upp och stå över gången på ett armstöd på vardera sidan och där stod hon i ungefär två sekunder innan storasyster skyfflade ner henne i golvet med ett brottargrepp i världsklass. Illvrål och stortjutande. Här började jag fundera på om det ändå inte vore en ganska bra idé att gå av i Norrköping. Vad som helst utom att sitta i hela havet stormar i en dryg timme till.
6 kommentarer:
Nope, vi dagisfröknar vill inte heller åka tåg med odjuren.
Vi uppfostrar dem mellan 8.00 och 15.00 - likt domptören i lejonburen utövar vi vårt yrke med ädelmod och en i det närmaste övermänsklig känsla för fiendens tankebanor.
Men när vi sitter på X2000 och försöker överleva åksjuka, förseningar och kväljningarna av stolsgrannens parfym... då vill vi ha en kula i huvudet.
Åker inte tåg så ofta men tycker fortfarande att sånt där brukar liva upp lite...
Jag tror att jag hade fått ett nervöst/förtvivlat sammanbrott....
samson - ingen blev åksjuk. ingen stark parfymdoft heller. jag ska nog vara nöjd med X2000-resan. kanske. och ja, jag beundrar tålamodet som det krävs för att med samma lugna röst säga klättra inte i stolen, slå inte din bror, nej, kleta in fast godisklubban på väskan, nej, du får inte klättra på henne. helt grymt. Gillar din blogg btw!
a - Liva upp?! Nu är det jag som bokar en tågbiljett på platserna bredvid leklandet till dig. men jo, det var livat. men jag blev mest trött.
felicitas - jag var inte mitt piggaste och peppigaste jag när jag torktumlad trillade av tåget i Stockholm. orkade inte ens lyssna på musik på hemvägen.
Norrköping är inte svaret. Tro mig.
Däremot kan hörlurar och sprit vara svaret: Hörlurar med bra musik till dig och sprit till barnen. Bara tillräckligt mycket så att de somnar - man vill ju inte att de skall må dåligt.
Det låter ganska effektivt. Hörlurar är ett måste. Undvika tåg är en annan idé.
Skicka en kommentar