tisdag, september 12

En skäggig prins med korta ben

Seminarium klockan nio och jag är nästan inte vaken när jag efter att ha åkt i jordens mest fullpackade tbanevagn kliver av vid Universitetet. Men så plötsligt i ögonvrån. I knähöjd. Ett lurvigt huvud. Och sen en lurvig korvformad kropp. Och en lika raggig svans. En basset. Som trippar fram där mitt i folkmassan tillsammans med matte som om han aldrig gjort annat är svassat runt i rusning.

Och jag ler. Och håller emot impulsen att plocka upp honom. En hund är allt som krävs. Så jävla enkelt när mycket annat är så jävla svårt.

4 kommentarer:

eff sa...

Jag som trodde det var Leif Pagrotsky först.

S sa...

Hahahahahaha!

Det kunde det har varit. Men det föll på svansen och på att jag ville plocka upp honom.

Johannes sa...

Hehe... Pagrotsky. Bäst idag :)

Felicitas sa...

"En hund är allt som krävs..."

Så sant, så sant, så sant... Stora bruna ögon som tittar på en och man ser bara kärlek... =)

 
Where The Heck Are You?