Pompeji

Jag vet inte vad jag förväntat mig att få se. De där ruinerna. Vesuvius utbrott år 79 som begravde Pompeji under ett tjockt lager aska. På 1700-talet påbörjades utgrävningar som pågår än idag. Det är stekhett när vi promenerar in i staden. Och det är lika häftigt som det är varmt! En av huvudgatorna känns evighetslång. Relativt låga stenhus. Med trädgårdar. Mosaik på golven. Målningar på väggarna. Stora keramikkärl. Gatorna är stenbeklädda och här och där ligger några lite större stenar mitt i vägen. Övergångsställen. Jag sticker näsan i guideboken igen och glömmer att solen grillar oss. Här och där pågår utgrävningar bakom små staket och stängsel. Vissa av husen får man inte gå in i, men det mesta verkar vara möjligt att besöka. Är man nyfiken i en strut och har obegränsat med tid finns det mycket att titta på. Blir lite förvånad över att många av målningarna är oskyddade. Inom räckhåll för oss som är där. Till viss del skyddade mot solen av husens tak, men ändå. Vi promenerar runt och försöker följa guideboken. Ett bageri med stor ugn och något som ser ut som en kvarn. Faunens hus med den lilla dansande faunstatyn som står vid ingången. En av Pompejis mest inflytelserika familjers residens. Amfiteatrarna. Stora och lilla. Den stora är gigantisk. Uppe på teaterns krön kan man skymta Vesuvius. Vi går vidare till de termiska baden. Utsmyckade med små terakottagubbar som ser ut att hålla uppe det välvda taket. Håller på att kliva på en av Pompejis hundar när vi kliver in i badhuset. Han ligger och svalkar sig på stengolvet och verkar nöjd med livet i Pompeji. Pompeji är verkligen sevärt, men vill man även se gipsavgjutningarna av människor man fann under askan måste man ta sig till museet i Neapel.