Skumpa, Stumpan!

Efter att ha gått Rådmansgatan upp med sjumilakliv (Nej, jag förstår inte hur ni kan gilla låten. Nej, mina änglar.) så står jag plötsligt framför jordens största träport och knappar in koden och tar sats och trycker till porten och den är elektronisk så trycket var onödigt och jag tackar faith för att det inte stod någon snipig Östermalmsdam där när jag swishar in som Snurre Sprätt. Har till sist valt en mönstrad klänning med jeans under och M ler när jag kliver in och:
-Åh, vad fin du är!!
Sen är han tyst en stund och tittar fundersamt på mig.
-Nu vet jag, som min Marimekko-gardin!!
Sen är det schlager och fruktansvärda små snapsar och vin och bridgeblandning och vi kommer fram till att bridgeblandning är mer pensionär än de där spritfyllda lösgodisarna man kan köpa. Sen är det utgång och jag tappar min mobil i golvet för tusende gången, snor en hatt av en snubbe och balanserar glaset med skumpa på ett hyfsat framgångsrikt sätt. Ch dyker upp och pussar mig på kinden och Älskling, har du roligt? innan han försvinner i vimlet och roligt har vi. För roligt. Så roligt att C och jag tar tbanan hem istället.