måndag, januari 8

Tuggummi, WTF?

Och uppsatsen har under natten förvandlats till tuggummi och är seg och omöjlig när hon* börjar skriva igen. Tiden går och dedline närmar sig. Måste maila. Nu. Har inte hunnit läsa om hela. Hur stor är sannolikheten för det. Snälla Murphy, låt alla meningar vara hela och snälla inte fler än tre tempusfel. Deal?

Håller tummarna. Håller tummarna och i samma sekund ett msn från ena korrekturläsaren Du har glömt att ta bort en kommentar i marginalen, sidan 29.

AAAAAAAaaaaaaah!

Och hon dör lite av chocken. Men mailar blixtsnabbt igen och ber om ursäkt. Här kommer korrekta versionen. Snälla, Murphy?


*Har nog svårt att acceptera att det är mig det handlar om. Hon låter bättre. Förnekelse är den enda möjligheten just nu. Det är inte jag.

4 kommentarer:

Felicitas sa...

En stor lyckospark i rumpan! Allt har gått finfint ska du se!

Lisa sa...

Å, gud, jag känner igen den där ångesten. Men lugn och fin. Det har säkert gått utmärkt.

Kristina sa...

Du klarade det, såklart!! Det enda som hjälper nu, när eländet är inlämnat och klart, är att ägna sig åt synd. Som att dricka kopiösa mängder champagne t.ex. Sådana som du och jag, med vår ångest, tvivlar alltid på vår förmåga, men klarar oss alltid. Ut och slarva nu!

S sa...

Felicitas -Tack för sparken. Skulle behövt någon som puttat mig framåt den här gången.

Lisa - Den där ångesten är bland det värsta. Tack!

Kristina - Det blev ingen skumpa, men gott vin. Efter opponeringen så blir det skumpa eller öl. Beroende av resultatet. Jag tror på det du skriver om klarar sig alltid. Och tar det till mig. Tack. Det där om att jag alltid tänker resa mig på senast nio. Kram.

 
Where The Heck Are You?