Är det här ni är?

Till min skräck befinner jag mig i affären alldeles för tidigt och klockan är bara strax efter nio och det är pensionärerna som äger klockan nio. De rullatorspeedar runt korgarna med tomater. Hänger in i brödskåpet så man bara ser undersidan av de foträta skorna. De tar sig tiden att klämma på alla bananer och klapprar sedan vidare med halkskydden klickande mot golvet, man vet ju faktiskt inte när nästa istid är bakom knuten. I kassan proppar de cashguarden full med mynt och vill sedan ändå betala med en tusenlapp. Jag vet inte vad jag lägger i korgen, men bestämmer mig för att om jag håller till i frukt och grönt så kan det inte gå fel. Sen vågar jag mig iväg mellan baskrar, käppar och ostyriga kundvagnar för att hämta en liter mjölk och där är det folkstockning. För det skulle ju kunna finnas en mjölk med lite senare bäst före-datum längre in i skåpet. Räknar till tio och Arla, come on, kan ni inte satsa på halvlitersmjölken? Lyckas få tag i en mjölk och ställer mig i kassakön och ser något bekant i ögonvrån. Morgonpigga J. Han tittar på mig och du ser trött ut idag. Kopplar det till min oväntat spexiga frisyr som lockar sig åt alla omöjliga håll. Han ler lite och ser sådär morgonpiggt fräsch ut som borde vara förbjudet innan klockan 11. Då borde alla vara fraggel.