En feberkanin

Jag skulle ju klara mig undan höstens förkylningar. Alla är snuviga, förkylda och hemma från skolan. Men så idag när jag vaknar har jag ont i halsen. Känner mig som mosad avocado. Tankarna får inte fäste. Feberhaze. Ligger kvar och lyssnar på regnet och fönstret som knäpper av vinden innan jag drar på mig raggsockar och munktröja. Kokar havregrynsgröt och äter på stående fot lutad mot bänken, något som alltid stressar min far. Sitt ner och ät nu.
Ni vet när det är sådär nästan som en paus att vara sjuk. När man inte orkar vara jag kan själv och låter en sval handflata ligga mot febervarm panna. Du är varm som en kamin, en liten feberkanin. Du måste dricka lite mer vatten. Någon som lyfter upp täcket, skakar det i luften och lägger tillbaka det. Köper apelsiner, tidningar och radar upp esbiritoxtabletterna på lakanet som en liten arme. Och det är trots feberhaze nästan perfekt.