Min lovestory med SL

Tycker själv att jag är ute i god tid till tentan, men det är jag inte. Och det blir extremt tydligt när SL glatt informerar i högtalarna att ett tåg är taget ur trafik på grund av vagnfel när vi redan stått och räknat ner de nio minuter som känns som en oändlighet och tavlan klickar fram att det dröjer 5 minuter till och sen sprakar det till i högtalaren igen och nästa tåg lämnar nu Slussen. Och jag har inte 15 extra SL-minuter som felmarginal i mitt morgonschema. Vågar knappt titta på klockan. Men 12.57 kliver jag in genom svängdörrarna på universitetet och ser att bankomaten är UR FUNKTION. Murphy, ditt lilla as. Jag har inga kontanter och jag måste ha kaffe på tentan. Det tar en nanosekund att vända och snitsigt springa tillbaka genom hela korridoren bort till seveneleven där det inte är någon kö(!).
-Kaffe, tack.
-Latte, Cappuchino, Esspr..
-Kaffe bara. En stor. Jag betalar med kort.
-Stressigt idag?
-Mhm. Jag skiver tenta.
-Då ska du ta det lugnt innan ju.
-Jag skriver tenta nu alltså, den har redan börjat.*

En bra inledning på min sista tenta.

*Den hade inte börjat, utan började en minut efter att jag flaxat in i salen med hjärtflimmer.