För kort tid och den lilla lilla damen..

Stockholm i två dygn är ingenting alls. Som att hoppa genom en rockring, ett ögonblick. Sen är det över.

I kön till biljettautomaten. På Centralstationen med väskan över axeln. Den där känslan jag alltid får på tågstationer i hasorna. Hejdåjagvetintenärvisesigenmenskötomdignulillasöta.

Skakar av den genom att köpa vatten, en macka och några tidningar. Kliver på tåget och där är den igen. Jagvillinteåkamenjagmåstejuochvisesjusnartigen. Fryser nästan fast solen trummar mot rutan.

Damen mittemot fångar plötsligt min blick och ler mot mig. Håller kvar mig några sekunder. En upp med hakan-blick.

Tankeballong.