Roadtrip, serpentinväg och drömglassen

Vaknar innan Mr Pilot får en chans att väcka mig, men klockan är ändå närmare tolv. Går ut i stora rummet och där ligger födelsedagsbarnet i soffan inlindad i sitt täcke med mobiltelefonen klistrad mot ena örat, så jag halvt viskar halvt mimar vill du ha frukost? och får ett stort smajl och en nickning tillbaka. När vi ätit blir han rastlös som vanligt och vad vill du göra idag?. Säger att det kvittar och då skuttar han upp och okej, kom skynda dig så åker vi en sväng så ska jag visa dig lite grejer, så jag packar med lite allt möjligt för att slippa hamna i ett flashigt köpcentra i strandshorts igen. På med solglasögon och in i bilen. Vi tar kustvägen, den är roligare. Jag känner honom så bra att jag vet att roligare är ungefär samma sak som värre eller läskigare eller farligare, men okejar bara. Det är en slingrig serpentinväg längs kusten vi ska åka på. Man får lite åksjukkänsla, skrattar han och fipplar med bilstereon samtidigt som vi får möte med en minibuss. Vi ska till en liten by som heter Tossa de Mar, där vi äter och sen är det dags för Mr Pilots guidning. Självklart inkluderar den inte att följa den vanliga vägen upp till ruinen på berget, jag vet en bättre väg som går fortare, kom nu. Sen går vi till ett strandcafé och äter årets glass. En sån man drömde om när man var liten, med kex, grädde och bär på toppen. Sen bilen till en turisthåla, sen vidare till en gocartbana, sen vidare mot Girona. Dagarna med Mr Pilot är allt annat än sega. Nu är du för tyst, är du trött?, vi måste ge dig en cola eller kaffe, så du vaknar igen isåfall. Han svänger in på ett McD och kommer strålande glad tillbaka med en espresso till mig. The pefect gentleman.