Det där som fattades..
Upp med hakan, lilla vän, brukade han säga. Det här fixar du. En självförtroendestärkare innan jag klev ut genom ytterdörren. Och jag kunde plocka fram den när jag ville. Hans röst. Jag tror på dig, honeybunny.
Jag. Tror. På. Dig.
Och det skulle jag komma att sakna skruvkorksvridandemycket. Försökte hålla kvar. Dialekten. De skorrande r:en. Men insikten var glasklar från början, en dag skulle jag inte minnas hans röst längre.
Jag tror på dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar