Gud
Själva dopet var speciellt. Väldigt mycket Gud. Som i väldigt mycket. Tydligen var det inte bara jag som tyckte det:
-Han är lite speciell prästen.
-Ja, lite fanatisk nästan.
-Jag var mest rädd att Kexet skulle kräkas på honom när han höll honom upp i luften.
Halleluja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar