Kastbyar

Vaknar med november under skinnet. Vinandet i träden. Den mörka himlen. De nio plusgraderna. Snurrar in mig i en täckeskåldolme och låtsas inte om väckarklockan. Alls. Och gör det så bra att jag försover mig - igen. Ingen frukost.

Överlever de två timmarna föreläsning på ren vilja. Sen dunsar jag in hos M som ger mig frukost. Helt otroligt bra. Sen går vi en sväng på stan och det är nordanvindar och kastbyar. Slutar med att vi fikar istället. Tills vi inser att vi helt missat tiden och jag ska vara i skolan igen om tjugo minuter.
-När hade du skola igen?
-Tre.
-Ojdå. Den är tjugo i.
-Fan!!
Tanten bakom lyfter en bit från stolen när svordomen når hennes trumhinna och vispar ut med kaffekoppen.

Man säger inte fan när man fikar i närheten av Östermalmsdamer. Antar jag.