En ängel i blå plysch
Kliver in i tbanevagnen med en pinsam hög med tidningar under armen. DN, Stockholm news, Metro, SvD. I handen ipod och mobiltelefon, i andra handen en påse kantareller. Och no worries, det är inte mina kantareller, jag bara barnvaktar dem i min kyl några timmar. Om det nu var någon som ville ringa giftcentralen.
Trillade rakt ner i Stockholmshålet idag. Vaknade för sent och fick prioritera bort frukost och sen rusa. Stressbollpingpong i magen. Först skola, sen fika, sen hem för att lämna kantarellerna. Halvläser framsidan på DN samtidigt som jag fipplar med min ipod. Tittar upp över kanten och där sitter hon.
En ängel i blå plysch.
I en barnvagn. Vänd mot mig. Stor gul napp i munnen. Tröjans huva är uppfälld över huvudet. Hon fixerar mig med blicken. Stora blå ögon. Sen spelar hon ut sitt bästa kort; drar av ett storsmajl så nappen nästan trillar ut. Och sen ett om möjligt ännu större.
Hon knackar in perspektiv i min Stockholmskackiga hjärna. Och punkterar stressbollen på en sekund.
Stockholm behöver fler änglar i blå plysch.
3 kommentarer:
...de fyller sin uppgift kan man sääga, de små plyschänglarna...*s*
Gosigt! :) Blev glad bara av att läsa om det.
Maruschka - Absolut. En av de svårare uppgifterna. Att få folk att storle. :)
Crrly - Jag blir glad av att läsa att du blir glad. ;)
Skicka en kommentar