Duracellkaninen returns.
Igår var det drinkkväll. Jag värvade direkt M till drinkmixandet i köket. Ni vet hur kass jag är på att laga mat - ungefär lika dålig är jag på att blanda drinkar. Vi inser ganska fort att det inte är någon idé att blanda i glasen. Så vi blandar direkt i en bunke. Mycket smidigt. Så när jag vaknar idag är jag inte mitt charmigaste jag. Mer mullvadsögon och nära döden. Jk har redan försvunnit iväg för att träffa tvååringen och hans päron i lekparken. Jag ska möta dem och käka lunch. Skittrött. Väljer oömma kläder eftersom det brukar ingå baka sandkaka eller kasta boll eller klättra klätterställning. Tydligen hade Jk med systemkameran. Så jag blev dokumenterad på långt håll när jag mullvadade mig fram längs trottoaren. Sen lunch där tvååringen i ett obevakat ögonblick hinner stoppa ner sin hand i mitt vattenglas och plaska runt.
-Vill du byta glas, frågar hans snälla pappa.
-Nejdå, det behövs inte. Det är ingen fara.
För jag är ju immun mot vinterkräksjukan.
3 kommentarer:
Du ser glad ut. Fint.
Gulle dig, lilla eff!
Tydligen går jag omkring i min ensamhet och ler som en liten mupp. Det var en intressant upptäckt.
Jag gillar också att du bär väskan på samma sätt på den där bilden och profilbilden.
Skicka en kommentar