Singing in the rain.
Svinlång väntan. Hällregn. Kall som en isglass till slut. Ska springa näst sista. Dyngsur. Får en hal stafettpinne lagd i handen och vänder mig om och börjar slira över åkern. Har bestämt mig för att inte dras med, utan springa sakta i början och öka. Istället bränner jag iväg som en iller ner för backen. Och efter två kilomter (på en glimrande tid) sitter det som en smäck i sidan. Håll. Helt galet. Jag surar och saktar och tror jag ska dö. Av ilska eller av håll. Kilometer tre och fyra i undertempo, men det är allt som går. Sen av ren åsneenvishet tvingar jag kroppen att öka igen sista kilomtern. Och resultatet? Två minuter över tiden jag siktade på.
Behöver jag säga att jag är långt i från nöjd?
5 kommentarer:
Det är ju skitbra! Jag hade varit nöjd om jag lyckats springa hela sträckan och inte gå under nån period alls. Oavsett snigeltakt. Men så är jag ju verkligen en kass sportare också. Anyway, well done. I min värld är det för övrigt tävlingsnerver som ger håll, inte dålig kondition, om det hjälper att höra.
Disponering är viktigt när man ska en längre bit. (Jag är dålig på det också, när jag cyklar. Full fräs, sen en blöt fläck efter tio minuter.)
Disponeringen av livet är säkert lika viktig. Värt att tänka på för dig som sitter och funderar på skrivbordsytor eller domslut när du kunde äta en banan och tänka på glass i stället. Synd att få håll där också till slut.
äpplet - Ja, det hjälper och jag tror du har rätt. Eftersom jag sprungit bättre tider på kuperade banor. Fick höra efteråt när jag var klar att "Men du sprang ju så bra när vi sprang i Hellas". Det är jag och mina tankar. Inte jag och min kondition. Och det gör mig missnöjd. Men du är däremot fantastisk som skriver rätt saker.
ett - Japp. Skitsvårt. Jag är orutinerad och vet inte vilket tempo jag ska ha.
Det sista stycket är bara så gulligt att jag definitivt kommer tänka på det på på måndag när jag sitter vid skrivbordet igen.
Vad gör det om hundra år... ;) Se det såhär: Nästa år blir det en bit kaka att förbättra tiden!! ;D
Jag vet, du har rätt! Men argh vad jag är dålig på att hantera sånt..
Skicka en kommentar