En virvelvind.

Den där lilla ettåringen skall komma på kvällsbesök. Som ett yrväder drar han in i lägenheten. Får syn på bultbrädan jag fick i julklapp. Sen försvinner han in i sovrummet - upp i sängen. Drar i sladdarna. Plockar upp fjärrkontrollen. Trycker på alla knappar samtidigt. Fem myror är fler än fyra elefanter. Han stannar upp med snuttefilten i ena handen. Och är stilla i säkert fem sekunder. Hittar dalahästarna. Dunkar dem mot en stol. Hämtar sin pipmugg och skålar noga med alla innan han vänder den upp och ner och försöker skaka ut vatten på golvet. Försvinner sen in i sovrummet igen. Återvänder med en mobiltelefon. Klättar upp på stolen. Klättar ner efter en sekund. Springer det snabbaste han kan runt bordet. Sen några varv irländsk julafton innan han bränner iväg mot köket igen. Återvänder med en tidning. Sträcker sig och greppar efter stekpannans handtag. Som reflexmässigt flyttas undan av hans pappa. Viftar efter vinglaset. Blir övertalad att följa med till köket och återvänder med russin. Äter upp dem och försvinner tillbaka till köket och återvänder med hela burken russin. Sträcker fram den mot mig och pekar på sin hand. När han ska hem och sova andas vi ut för första gången på en och en halv timme.