Alice bakade en fin perspektivkaka till mig.

Säga vad man vill. Men den här damen kommer lämna ett tomrum efter sig. För mig har hon alltid bara varit en bild i skvallertidningarna. Men så fastnade jag av en slump i dokumentären om henne som gick på SVT och fick ändra uppfattning om premiärlejonet. Hon berättar i dokumentären hur hon som 21åring gick ensam till Grand Hôtels matsal och blev uttittad av alla eftersom kvinnor inte gick på krogen ensamma. Där beställde hon råbiff och snaps och avslutade med att röka en cigarr. Genomgående i dokumentären. Det där rakryggade i hennes person. Styrkan. Skärpan i tonen. Filmjölksbleka Sverige är en färgklick fattigare.