[Jaa:hau]
Tidigare i veckan när solen gassade bestämde C och H och jag oss för att en middag på utestället som heter som en fågel (nej, inte pärlhöns. aldrig pärlhöns.) vore en trevlig lördagskvällsysselsättning. Bara en liten miss i kalkylen. Det regnar och är 13 grader. Och Casa del Pärons bilar är upptagna på annat håll. Nödlösningen heter gammal mountainbike. Med slappa bromsar och en kedja som hackar. För att inte håret ska fraggla till sig som det alltid gör när det regnar drar jag på mig den virkade mössan som jag hittar i garderoben. Inser samtidigt att jag är sen. Surprise! Smsar C att jag tar cykel och hör inte att hon smsar tillbaka eftersom cykling kräver ipod. Självklart borde jag förstått att det lilla kexet och hennes snälla far omedelbart skulle bestämma sig för att hämta mig. Så där fräser jag iväg ner för backen i 180 km/h och swischar in vid Fågeln fyra minuter sen. Och där står C och fnissar.
-Vi åkte bort till dig för att hämta dig, och mötte dig på vägen. Pappa sa att det ser ut som hon pratar i telefon. Men jag såg att du bara försökte hålla i hatten. Haha!
Men det var det värt. No fraggelfrilla. Och vi fick sitta inne och nu är jag mätt och trött, men ska sätta punkt för Stieg 2 innan jag somnar.
4 kommentarer:
Det är ju livsfarligt att cykla med iPod... :-|
Men söta du, så farligt är det väl ändå inte? I Stockholm skulle jag inte göra det. Men you know, här.
"Men söta du"? =)
Det är ju nästan i klass med "men snälla lilla vännen", och det brukar oftast åtföljas av något i stil med "inte skall du bry ditt lilla huvud med sådana tankar".
Är det småstaden som har smugit sig inpå dig?
björnen - Hahaha!
Kanske bra att jag åker tillbaka till Storstan idag då.
Johannes kan behöva ett söta du eller två så han håller sig i skinnet.
Men nej, målet är inte att bli tant i förtid. =)
Skicka en kommentar