Hello, mitt namn är Asta och jag är 85 år.
Vi skämtade i lördags om att jag skulle få åka med träskfolket från Hultsfred upp, men kom gemensamt fram till att de borde åka med en annan linje. Men när pappa släpper av mig och jag går mot swebussen möter jag en busschaufför som Stockholm? Då är det den bussen och pekar på en buss framför. En fullsmockad buss och när jag kliver på finns det två platser lediga. Längst bak. Jag överväger kraftigt att kliva av bussen och åka imorgon. Fuck examensbeviset. Men den vuxna delen av mig tänker det är ju ändå bara fem timmar. Fem timmar är jävligt länge. När man sitter i ett gäng som inte duschat på en vecka och rullat sig i geggamojja. Och när meterlånga dreadlocks svingas mot mig vill jag dö. Men det gör jag inte. Istället sitter jag inmosad med min väska i knäet och känner mig som Asta 85 år. Och när den ena snubben tydligen har avancerad bakfylledamp och vrålar fan jag är hungrig var femte kilometer funderar jag på att kväva honom med en banan. Han äter några gamla kex och frustar smulor och när vi äntligen stannar rullar han av bussen och återvänder med ett brak och ett vrål:
-FAAAAN, kolla jag har köpt RAVIOLI!!!!
Han lyckas bräcka upp konservburken så det skvätter ravioli på killen bredvid och som en komodovaran slaskar han i sig innnehållet och det är tre timmar kvar till Stockholm.
15 kommentarer:
-The horror!
Ta det lugnt och lyssna på dig själv. Även om du inte längre sitter i bussen så kan det fortfarande slå tillbaks på dig. Posttraumatisk stress du vet. Att klappa på änder eller shoppa är en bra kur.
PTSD är mitt mellannamn efter den resan. Kommer inte kunna se en ravioliburk utan att höra honom.
Vad tror du om Stieg 3?
Stackars! Tur för dig att det var ravioli och inte något annat som är gott. Som typ kaffe.
Stieg 3 var bra! Lite annorlunda jämfört med de två andra. Det som inte var bra med den var att den får en att vilja läsa mer. Och att den i några stycken starkt tangerar en riktigt sleazy Harlekin-roman...
4/5 kaffekoppar i betyg.
SERENITY NOOOOW!
björnen - Haha!
Ja, tänk om han fått mig att bli traumatiserad av kaffe. Då hade mitt liv varit över.
Jag älskar att du sätter kaffekoppar i betyg btw. Jag gillade ettan mycket, eftersom jag blev så positivt överraskad. Tvåan var också sketabra. Trean har jag bara hunnit 150 sidor i, men håller med om att den är lite annorlunda. Känns lite råddigare. Jag återkommer med kaffekopparna.
eff - Haha! Korrekt. Men jag skrek det inte som Georges pappa. Jag älskar det avsnittet.
Frågan är om jag skulle lyckas sätta ihop en lista med mina fem favoritavsnitt. Jag har så många älsklingsscener. Men serenity now måste vara ett av dem!!
"som en komodovaran slaskar han i sig innehållet" Ha,ha sjukt kul. Säkert inte att uppleva live. Men för oss som får läsa det..
Starkt jobbat att överleva.. :)
*ryser* =)
Hoochie mama!
Finns en sak som funkar. Man sätter på "You can call me Al" med Paul Simon.. Går inte att vara sur då ;) Middag i veckan ska vi ha!! JADÅ
Som på Kolmården fast med djuren inuti bussen.. ;)
ninde - Jag såg mitt liv passera i revy ungefär samtidigt som han slafsade i sig raviolin. =)
felicitas - Det gjorde jag också!
eff - Är inte det Kramer som säger det? Nu får jag Seinfeldbakläxa.
chriss - JAA! Middag måste vi ha.
ylwa - Haha! Precis så. Frågan är bara om någon skulle betala för att få se honom slita raviolin i stycken.
Blogga mer tjockis!
För övrigt, kolla vädret. Sa ju att det skulle bli fint :)
Underbart att du kallar mig svettis och tjockis. Haha! Du såg ju tjejens min idag. Don´t.
Fint väder. Mumma.
Så många gånger jag åkt Swebus o haft tur. Så få gånger du åkt o haft otur. Ibland är livet orättvist ;-)
Men du, satt inte ni med några alkoholister en gång? Men just det, jag har ju suttit under 250 kg mannen, framför ungen som läste Bamse och sen kräktes och nu sist med träskmannen.
Damn, Swebuss och jag är inte ment to be.
Skicka en kommentar