Jag tror på det vackra i dig
Fastnar framför Cityakuten av en slump. Cityakuten och jag är ingen bra kombination. Och idag händer det igen. Jag gråter. Varför vet jag inte riktigt. Det är det där med liv och död. Det där om att kämpa eller ge upp. Att välja väg. Att våga gå fel och återvända. Eller att aldrig någonsin återvända. Att ta strid. För sig själv eller någon annan. Att stanna när man egentligen inte vågar.
2 kommentarer:
hahahah du är fast!!!! Jag råkade också av en slump fastna framaför Abby och dr Carter. Men visst är det bra, jag sitter numera varje dag klistrad....
Jag hade en period för några år sedan när jag följde det, men sen tappade jag det. Så risken finns. Men det är ju så jäkla bra.
Skicka en kommentar