When tomorrow comes

December tar sina första trevande andetag mot mina kinder när jag korsar Kungsgatan. Jag släpper ner ipoden i fickan och knäpper jackans krage innan jag drar på mig tumvantarna. Stockholm är i upptakten till julhandeln och människor myllrar. Det bildas proppar vid övergångsställena och där möter vi blickarna på de som väntar precis som vi men på andra sidan gatan. Ett ögonblick. Några sekunder. Ansikten. Tusentals. Och där dunsar den ner på mig. Känslan av jagsaknarer. Och brakar rakt in i det där tomrummet inget annat kan fylla. Och jag saknar er. Att inte få vara en del av er vardag. Att ni inte är en del av min.