måndag, september 25

Stockholms snyggspringare

Bestämde mig för att förkylningen var tillräckligt borta för att jag skulle kunna dra ut och springa. Det är perfekt väder, men det känns att hösten är på väg. De första gula löven frasar när jag sätter ner fötterna och lungorna suger i sig luften som är nästan kylig. Kroppen hamrar och jobbar. Som ett ånglok med röda kinder och håret i osnygg tofs pressar jag mig uppför backen. Grus i skorna. Helvete.
Då kommer hon över krönet. I mjukisbyxor, med blont hår i uppiffad tofs, en rejäl kaka smink i ansiktet och med ljudlös andning. En snyggspringare. Hon lyfter knappt fötterna, det går så sakta, men hon glömmer inte att puta med brösten och läpparna. Och vi tittar på varandra, eller stirrar är nog ett bättre ord. Jag vänder mig om när jag precis kliver över krönet och då har hon stannat upp i kurvan och fäktar med handen. Man kan ju inte bli svettig då ser man ju ofräsch ut.

Trodde inte att det fanns snyggspringare i slingan, trodde de bara höll till vid Kungsholmsstrand.

5 kommentarer:

Johannes sa...

Måste ha varit mig du såg :)

S sa...

Nu är ju inte du brud, vad jag vet.. ;)
Och du snyggspringer inte. Du jordfrässpringer.

Lill-Krizan sa...

Muahahaha, jordfrässpringer! Det var banne mig det bästa ordet jag hört på länge. Äntligen kan jag sätta ord till hur min gamla klasskamrat från gymnasiet sprang när vi spelade brännboll!

Felicitas sa...

Hahahahaha!! Klockrent skrivet!! =)

S sa...

Lill-Krizan - Jepp, många som jordfrässprang när vi lirade brännboll på gymnasiet. Någon form av utvecklingsfas kanske. ;)

Felicitas Fröken -Tack! :)

 
Where The Heck Are You?