Hur man kickar orosbollen åt helvete, eller i alla fall en bit bort

Åkte duktigt hem från M. Öppnar dörren. Lastar ur skolböckerna på bordet. Men sen brister planeringen och jag tejpar över skoskavet, denna gången med bara tejp och plockar upp träningskläderna som ligger slängda på golvet och drar på mig skorna och plötsligt är jag borta vid S:t Görans kyrka. Och idag är det inte springa längre och sakta. Det är springa kort och fort, eftersom jag har mycket att läsa. Men det hjälper. Fötterna brummar nästan mot asfalten och hjärtat börjar pumpa och jag öser ut energi. Får orosbollen att sluta rulla.

Springa is the shit. Ett substitut för något annat. Och tro inte att jag inte vet det.