Teaterapa

Imorgon är det dags. Vi ska spela spel. Jag är en av åklagarna och ska hålla i inledningen och de flesta förhör. Även om vi har hyfsat detaljerade manus finns det sköna överraskningsmoment i förhören. Personen som ska spela rollen kan tappa bort sig. Glömma vad det står i manus. Bli jättenervös. Eller spela över helt. Eller säga fel.

Eller bara vara bisarr, som en kille jag hade som vittne som när han sätter sig helt transformeras till en annan person. "Jaaaau tycker ju inte att de e så faurliiiigt att nån blett mördad i min bastun i mitt hus.."

Ridå.