Hotel Rwanda
Kom hem ganska sent igår, men bestämmer mig för att se Hotel Rwanda som jag hyrt tidigare trots att klockan är ett. Och det är ingen film man somnar till. Den fastnar som klister.
Jag tittar inte på klockan en enda gång. Och tårarna kommer utan att jag märker det. En film som går via hjärtat till hjärnan. En film utan stora ord, som gräver efter vår medmänsklighet.
Och hittar den.
1 kommentar:
Bra film.. fast boken är värre. Så det så. Jag är alltid värst (bäst?). Jobbigt med tio dagar blogg att ta igen... ;)
Skicka en kommentar