En sån dag idag
[Stockholm,
du får fem år,
inte ett andetag
mer än så]
jag skulle aldrig erkänna
att jag sjunkit
till tio famnars djup
och att hjärtat
smitit
läckt ur mig
droppe efter droppe
fem år i Stockholm
alla handens
fingrar
och känslomässigt sönderslagen
från Mariatorget
till Karlaplan
[du kan inte leva
med hjärtat utanpå
kroppen här]
och nu vill jag bara hem
plötsligt oresonlig
mot mig själv
[nej, hem är inte här]
jag vill dundra
genom väggarna
ta raka spåret,
finns ni kvar?
krama mig
laga mig
låt mig
räcka till
2 kommentarer:
5 år? Jag ger det ett.. inte alls sams med stan, än.
Jag har redan passerat 5 år. Kan inte förstå hur det gick till. Vi är jävligt osams ofta Stockholm och jag.
Skicka en kommentar