Trötter
Det är snö. Det är vackert. Och jag funderar på om jag seriöst varit så här trött någongång innan. Och har kommit fram till att det har jag. När vi var vakna i 36 timmar i sträck när vi flög hem från New York. Såg i princip dubbelt då. Och hade passerat grinighetsstadiet för länge sedan, ville bara lägga mig under en bänk och få sova.
-Kaffe hjälper, kom in och fika! trumpetar M i mobilen.
-Jag är nästan kräkig för jag är så trött.
-Äh, trams.
Sympati. För attan.
4 kommentarer:
Hehe, jobbigt att gå upp klockan 05 eller? =)
Ungefär lika omöjligt som det vore för mig att bygga en bilmotor. ;)
Du har väl alltid passerat grinighetsstadiet?....hahaha
Dvs jag var inte grinig längre. Bara helt slut. Men var nog en smula grinig när vi hängde på Newark i en evighet.
Skicka en kommentar