Twilight

Har sovit hur länge som helst och drömt om kurvor, grafer, priselasticitet och de jävla kartellerna. Vaknade av att riktigta världen utanför tentabubblan ville ha kontakt med mig. Mobilen ringer och det är lillebror.
-Hej, kommer du hem i helgen då?
-Nope, sorry. Tentan slutar för sent.
-Hm, okej.
Dåligt samvete direkt.

Han satt och fikade med en snubbe jag jobbade med i somras. Känns som tre ljusår sedan. Tiden i tentabubblan går fort. Sen msn:ar min ängel M och undrar om jag hinner fika.
-Sorry, ska iväg och göra tentor nu med D.
-Okej, ha det bra, kram.
Samvetet knyter sig helt. Vill ju hinna.

Men fram till klockan 19 på fredag är jag livegen.