lördag, oktober 1

Sångfåglar

"Jag kan inte sjunga".

Hur många gånger har ni hört den? Ibland är det säkert sant, men ofta får man motsatsen bevisad. Jag är fortfarande helt övertygad om att mitt ex definitivt kan sjunga. Kan man spela gitarr så bra, så tycker jag att det talar för att man inte kan vara helt tondöv. Men han vägrade. Konstant.

Jag tycker om när människor sjunger. Det är som att det öppnar upp lite, man får en glimt av det som finns innanför skalet. Min juristbabe är en av de som laddats med sångtalang. Höll på att trilla ur bänken när hennes kör drog igång. Fågelholk. Och örongodis.

Åkte bil med en snubbe i somras. En cooool kille. Så klingar det till i radion, den byter låt och han börjar sjunga med. Där lämnade han ut fler nycklar till sig själv på bara några sekunder än vad man kunde fått ihop under flera veckor. Tappade hakan lite.

Men de absolut skönaste är I och C. Satt och körde mina föräldrars gigantiska Chrysler till Öland, med damerna i passagerarsätena. Så plötsligt sitter de bara och sjunger med till radion. Som världens mest självklara sak. Sen är de ju mina änglar också.

Inga kommentarer:

 
Where The Heck Are You?