Babe med dreadlocks

Igår när vi gick förbi ett café i Gamla Stan igår fick jag syn på honom. Som tagen direkt ur Mupparna. Med chokladbruna dreads. Det var kärlek direkt.

Lyckades få M att förstå det nödvändiga i att jag tog ett kort. Sätter mig på huk och försöker fånga trasselsuddens uppmärksamhet. Ser att killen som sitter vid bordet bredvid ler.
-Tjugo spänn, säger han och leendet blir större.
-Ah, är det din hund?
(Hör att jag låter som en 10-åring. Undrar när besattheten ska släppa.)
-Japp, hade jag vetat att han skulle bli värsta fotomodellen skulle jag haft med mig en liten mössa som folk kunde lägga pengar i.
Sen ler han igen om möjligt ännu större och kallar på fotomodellen, som är väldigt ointresserad av mig, och mer intresserad av en labrador på andra sidan gatan.
Men till sist vänder han på huvudet och tittar på mig.

Och som alla fotomodeller vet, det räcker med en bra bild.